Njutångerssjukan

Inte vet jag, men man blir ju helt störd av att vara själv i en lägenhet i Njutånger mer än tre timmar i sträck. Hur fan har Malla klarat av det här?!
 
Igår kväll efter en prommis med Linda började jag kolla på en film. Blev uttråkad en timme in i filmen och hade ingen ro att titta klart. Tränade sjukgymnastik med min nya bästa vän Grumme Såpa istället (bra hantel-substitut, perfekt vikt för min cp-axel!), rensade datorn på massa skräp, sorterade bilder, osv.
 
Idag slutade jag klockan tre, lade mig på soffan och somnade en halvtimme. Sträckläst en bok och kände hur det började krypa i benen. Återigen lite sjukgymnastik med Grumme Såpan (ni ska se hur det ser ut när jag stånkar mig upp till 90 grader! Episkt.)
 
Fanns inga tvättider igår så ska nog ta tag i det ikväll. Annars blir det en film och bok ikväll. Igen. Alltså, det är inte så märkligt att mina tankar svävar iväg ibland till giraffkukar eller att jag då och då låtsas vara Kitty och står på alla fyra. Jag får ju lätt panik av några timmar själv i en lägenhet i Njutånger. Märk då väl att jag bodde i Nianfors i 16 år... Och när livet blir händelsefattigt i Nianfors (vilket det blir påfallande ofta) då blir man ju sjuk i huvudet på riktigt.
 
Bara en sån sak att jag förevigar mig själv på bild när jag dricker kaffe säger en del! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0