Konsten att blunda

Kom nyss på att jag måste maila/skicka intyg till stipendieansökan. Är ju oteknisk som få men nu har jag lyckats få ordning på skiten efter att ha terroriserat högskolan litegrann.

 

Ska skriva en krönika också som ska in på onsdag. Känner mig dock rätt oinspirerad. Vad är detta?! Jag får välja VILKET ämne jag vill, om än hyfsat aktuellt, och kan inte komma på något. Sjukt irriterande! Men men. Ska lusläsa alla dagstidningar nu och se om jag hittar något. Terrorhoten och Den nye Lasermannen känns ju uttjatat så det tänker jag blunda för.

 

Det är så jag gör. Om något riktigt jobbigt som jag inte pallar läsa om flimrar förbi på dagstidningarnas hemsida blundar jag. Hur enkelt som helst. Ganska patetiskt också... Eftersom i 9 av 10 fall detta inträffar är det söta djur som blivit vanvårdade. Blod kan jag ta. På människor. Men inte på djur! Såg massa bilder på en elefantunge som höll på att bli uppäten av en alligator häromdagen på Aftonbladet. Det är ett tillfälle där jag verkligen borde ha blundat. Gick och tänkte på den där söta elefantungen resten av kvällen. Och då dog den inte ens eftersom den lilla elefantungens snälla elefantflock kom och skrämde skiten ur alligatorn.

 

HEH. Nog surrat om söta djur nu. Krönika var det ja! Hörshääj!

 


Jag vet inga som har så roligt som åt en kinamatsmeny...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0